Beteenden viktigare än målgrupper?

Varje gång målgrupper för olika projekt diskuteras till höger och vänster sprider sig en liten obekvämlighet hos mig. Jag vill opponera mig men vet inte om argumenten riktigt håller. Jag menar - visst, det är ju i allra högsta grad av intresse och viktigt att veta. I samma andetag som man tar till sig informationen om denna målgrupp målas ens egen, inre bild av deras behov och önskningar upp. Rimligen måste man då ställa sig frågan – är min bild av dessa människor, samma bild som de som har mejslat fram denna tänkta grupp människor? Vad tror jag? Är det jag tror mer nära sanningen än vad någon annan tror?

Om man nöjer sig med den (alltför ofta) ytliga beskrivningen av ”målgruppen” och inte fullföljer och fördjupar bilden av människornas beteende – vad har då denna beskrivning för implikationer på resultatet i slutändan?

Jag vill hävda att schablonartatde målgruppsbeskrivningar, åtminstone i mina projekt minskar i betydelse.

På en Internettjänst, webbplats eller annan digital-social funktion är användarnas beteenden det primära. Det är utifrån dessa vi utformar en tjänst, en användarupplevelse eller ett säljflöde. Detta är ju en ny typ av plattform med till viss del nya uppgifter. En hybrid mellan den (gammeldags) renodlade kommunikationen och mötet mellan företag och konsumenter. Ofta är det en miljö där någonting ska säljas men avslutet och säljet är på användarnas villkor. I denna miljö, menar jag att målgruppen som arbetssätt och metod, och på det sätt den ofta utan fördjupning eller eftertanke hasplas fram, minskar i betydelse.

Förståelse för individerna och deras beteenden tror jag huvudsakligen rör sig på två plan. Målgrupperna som modell kan man ana är sprungna ur en värld där individers beteenden inte enkelt kunde följas, iakttas och analyseras. Google Analytics (m.fl) förändrar i grunden möjligheterna att bli mer orienterad kring verkliga beteenden. Med nya verktyg tror jag det handlar om dels, initialt att göra antaganden och i takt med att man får tillgång till användardata – använda detta för att utvärdera och anpassa. Det är utifrån användarnas antagna (antagna utifrån research) eller faktiska beteenden (baserat på iakttagelse) som vi kan skapa relevanta flöden och en struktur och kontext som engagerar.

Det andra handlar om kultur. Konsumtion och konsumenter är till stor del det som bygger varumärkets kulturella sfär och de fenomen och aktiviteter som omger det. Implikationerna av att förstå detta blir mycket mer påtagliga i slutändan – det blir en nyckel till ”vad” man ska göra.

Nu vill jag veta – vad tänker ni om målgrupper?