27 oktober 2007

Myten om det användargenererade innehållets förträfflighet

Det figurerar en föreställning om att det finns en mängd användare där ute som om de får chansen kommer att fylla din sajt med relevant och i största allmänhet högkvalitativt innehåll, alldeles gratis.

Men, som vissa redan skrivit, kanske finns det en viss anledning till skepsis när ärkekapitalisten Rupert Murdoch sitter och myser i intervjusoffan på entusiastkonferensen Web 2.0 Summit. Även Publishing 2.0 skriver också skeptiskt om den ovanstående illusionen om UGC (för övrigt ett hemskt begrepp).

Visst, Internet och billig elektronik har slipat ner trösklarna för både skapande och distribution av innehåll till nära på ingenting. Men att tro att Svenne Banan ska klippa ihop sin semestervideo till något som fler än de närmast sörjande vill se på YouTube är lite naivt. Detta trots att Svenne har råd att införskaffa en fantastisk DV-kamera och klipper ihop sin film med iMovie - en kombination med en prestanda som konsumenter inte kunde drömma om för tio år sedan. Det krävs nämligen en hel del investerad tid både för att skapa materialet och för att sedan distribuera det. För att inte tala om tiden och intresset som krävs för att odla sin talang så att det man skapar blir värt för fler att ta del av.

Tid och intresse är något de allra flesta saknar. Eller skulle du ha tid eller lust att skriva i snitt sju bokrecensioner per dagAmazon.com, vilket deras flitigaste användare Harriet Klausner faktiskt gör?

Eller tillhör du dem som redigerar många artiklar på Wikipedia? Isåfall är du ganska ovanlig - det är 0,7% av användarna som står för 50% av allt innehåll där, och 1,8% som står för 70% av innehållet.

Har du laddat upp en video på YouTube? Nä, tänkte väl det. På den tiden YouTube publicerade siffror laddades det “bara” upp 65000 videor per dygn, samtidigt som det tittades på 100 miljoner. The Guardian beräknade det till en halv procents innehållsskapare kontra -konsumenter.

Den långa svansen har med andra ord ofta ett mycket kort och viktigt huvud när det gäller sådant användarinnehåll som kräver en viss investering i skapandet. Ju mer komplicerat innehåll, desto kortare huvud. Lyckas man inte attrahera just de poweranvändare som ska utgöra detta huvud, och alltså skapa bulken av innehållet, är man dödens. Det är riskabelt att satsa på användargenererat innehåll.

Empirisk observation: Ju mer komplext innehåll, desto färre producenter. Ju enklare innehåll, desto mindre allmänintresse.

Innan man bestämmer sig för att bygga en webbplats där användarna ska stå för innehållet gäller det att definiera nyttan för användarna att delta. Skillnaden mellan ytterligheter som Wikipedia, där majoriteten av det ganska avancerade innehållet kommer från några få användare, och Facebook, där majoriteten av användarna är med och skapar det ganska enkla innehållet, kan åtminstone delvis förklaras av de incitament som driver innehållsskapandet. En sajt som går bort sig bland dessa riskerar att eka ganska tom. Lyckas man å andra sidan så kan man få Microsoft att betala flera hundra miljoner dollar i princip för rätten att få hantera annonserna på sin sajt. Eller så blir man uppköpt av Google. Eller av Rupert Murdoch.

Att det hittills varit svårt att monetarisera rena sociala nätverk där den stora massan är med för att delta är förstås en annan femma.

Tillägg 12/11-07: Knuff-Johan skriver intressant om svårigheterna för tidningen Fokus att få igång sin wiki på Makthavare.se.

Postad av Rasmus Sellberg 
9 kommentarer

Kommentarer

  1. Postad av Peter Lindberg
    den 06 november 2007

    Bra grejer!

    Jag gillar inte heller ordet "användargenererad" men det har en nyans som "användarskapat" saknar, nämligen att man tittar bortom det rena "skapandet" (om det nu kan täcka in att man laddar upp snuttar man snott från teve på YouTube).

    En definition av social mjukvara är mjukvara som blir bättre för varje användare som använder den. Och "använder" omfattar också det som sker kring det innehåll som skapas. Denna aktivitet kan också användas för att se till att varje användare innebär mervärde för tjänsten som helhet.

    För att ta nämnda Amazon som exempel: skrivna recensioner skapar givetvis mervärde, men Amazon tar också tillvara på annat som användarna gör, som vilka sökningar de gör, vilka böcker eller andra produkter de tittat på innan de bestämmer sig för att köpa något osv.

    Så när det lilla huvudet skapar innehåll kan man titta på hur den långa svansen viftar och använda de slutsatser man drar för att organisera innehållet, gruppera det som verkar höra ihop, bubbla upp det som är hett just nu, profilera användare mot varann och antingen presentera dem eller mer indirekt tipsa dem om innehåll baserat på dessa profiler.

  2. Postad av Emil
    den 08 november 2007

    Jag testar igen. Senast jag skrev detta publicerades det aldrig…

    Intressant inlägg! Här kommer hysteriskt lång kommentar.

    Just denna nytta för användarna är ju så intressant och självklar. De som lyckats är ju de som ger mig ett grymt värde oavsett socialt sammanhang. Flickr, del.icio.us osv. löser ju problem för mig. Jag kan lagra mina bilder eller bokmärken online.

    http://bokardo.com/archives/the-delicious-lesson/

    Varför taggar folk böcker på Librarything men inte på Amazon? Jo, för att det finns en poäng att tagga sina egna böcker så man hittar bland dom när samlingen växer över 100 böcker. Att tagga böcker på Amazon ger mig ingenting utan hjälper mest andra.

    http://www.librarything.com/thingology/2007/02/when-tags-…

    Angående incitament och motiv för användare att delta.

    Peter Kollock har skrivit artikeln "The Economies of Online Cooperation" där han ser fyra saker som motiverar oss att bidra:
    1. Förväntad gengäld
    2. Rykte
    3. Känsla av att påverka omgivningen
    4. Identifikation med grupp

    http://www.sscnet.ucla.edu/soc/faculty/kollock/papers/eco…

    Hittade till Kollock via:
    http://bokardo.com/archives/psychology-of-social-design-t…

    Tom Coates har en fin presentation från FOWA06 i SF som heter "Greater than the sum of it’s parts" där han nämner Kollocks motiv men också poängterar att vem man delar med och i vilket sammanhang säger mer om anledning till varför man deltar/bidrar. Han listar sex sammanhang

    1. Dela utan att veta om det (klicka, sök på Amazon och Google)
    2. Spara för egen del (del.icio.us)
    3. Dela med vänner
    4. Dela med andra med samma intresse
    5. Uttrycka sig själv, skryta
    6. Altruism, för världens bästa (wikipedia)

    Genom att se det från det perspektivet blir motivationen ganska enkel att se. Coates varnar också för poängsystem (karma, status osv..) som ofta ger livlösa communities där man inte bryr sig om varandra. Verkar mest funka på torrentsiter där bra ratio motiverar folk att dela/bidra. Någon som har positiva erfarenheter av poäng/status/karma?

    En annan sak han drar är hur "social software" bör funka:
    1. Individ ska få värde från sitt bidrag
    2. Andra ska kunna dra nytta av ovan nämnda bidrag
    3. Den som har tjänsten ska skapa aggregerat värde och ge detta tillbaka till användarna.

    Rekommenderad presentation!

    Slides:
    http://www.plasticbag.org/archives/2006/09/my_slides_from…

    MP3:
    http://media.libsyn.com/media/carsonsystems/tom_coates.mp3

    Både Kollock och Coates ger lite perspektiv till "kändisfokuset" som finns i denna McKinsey rapport om motiv:

    http://www.mckinseyquarterly.com/How_companies_can_make_t…

    Många tror att allt funkar som Youtube men Flickr och Wikipedia är väl exempel på att kändisskap inte är alltid är drivkraften…

    Appropå värdet på Svenne Banans deltagande (och jag tänker på Facebook): Om Svenne Banan gav mig tips och rekommendationer på länkar, nyheter, filmer, musik, produkter samt intressant inblick i sitt liv istället för vampyrer, ninjor, Svenne Banan is "på jobbet", "längtar till fredag" och skräp skulle jag uppskatta Facebook. Jaiku ger mig det jag vill ha men det för få av mina vänner hänger på…

  3. Postad av Rasmus
    den 08 november 2007

    Peter: klokt som vanligt.

    Emil: av någon anledning tyckte Akismet att det var spam. Många länkar? Jag ber om ursäkt i vilket fall.

    Tack för en grym kommentar. Coates är en av husgudarna, Bokardo ligger också högt upp i Google Reader och Jaiku vinner på knock över Fejan just pga renodlingen.

    Kul med likasinnade. :-)

  4. Postad av Björn J
    den 12 november 2007

    Angående tillägget: Det har gått mindre än 12 dagar sedan lanseringen. Det är lite tidigt att börja tala om svårigheter i att få igång någonting, och alla minst en wiki.

  5. Postad av Rasmus
    den 12 november 2007

    Björn: självfallet är det för tidigt att dra några långtgående slutsatser efter tolv dagar (även om man kan tycka att de tolv dagarna efter lanseringen är de överlägset viktigaste tolv dagarna för Fokus 100-lista ända fram till nästa års lansering). Att bygga upp en trogen besökarskara eller att ta en position på webben är ett långsiktigt arbete.

    Det intressanta i det här fallet var Johans synpunkter, kanske framförallt om beslutet att hindra redigering av de mest redigeringsinbjudande personerna. Man kan (nästan som vanligt när det gäller Johan ;) läsa mellan raderna att han inte är nöjd med maktbalansen mellan företaget som ligger bakom sajten och användarna.

    Jag hoppas att Makthavare.se tar sig, för det är ett kul pilotprojekt och potentiellt ett nyttigt tillskott i den svenska webbfloran. Det ska framförallt bli intressant att se hur Fokus själva kontinuerligt kommer att dra trafik till sajten genom att referera till den.

Kommentera "Myten om det användargenererade innehållets förträfflighet"