1. You appear to be visiting from a country other than Sweden, please visit our English site.

Vad är kultur och vad har det för betydelse för din webbnärvaro?

Att en lyckad webbsatsning inte längre bara är beroende av teknisk koll och god design vet de flesta vid det här laget. Men hur gör man för att ställa om från ett tekniskt perspektiv till ett användarcentrerat? Att ha koll på sina användare och deras kultur är något som får en allt större betydelse.

Så, vad är kultur då och varför ska jag bry mig?

Kultur handlar om människors beteende och de regler som vi sätter upp för vår gemenskap. Den stora skillnaden mellan beteendemönster på en webbplats och kultur är att det fungerar som ett signalsystem – dvs, en ny besökare kan läsa av och förstå vad det är för typ av webbplats, vad man förväntas göra och framförallt – hur man förväntas interagera med andra besökare. Det sätter ramarna för vad som är socialt acceptabelt och vad som är ett positivt respektive negativt beteende. Det brukar kallas normer. En kultur, till skillnad från ett beteendemönster har en tendens att normaliseras, att förändras över tid i utbytet mellan de olika deltagarna. Det är självreglerande men också möjligt att förstärka och påverka genom att man själv är en del av kulturen och markerar vad som är OK och inte OK sätt att förhålla sig till tjänsten och till andra.

Kulturen sitter både i de små nyanserna, vad som kommuniceras och sägs, såväl som i de konkreta funktioner och uttryck som exempelvis min profilbild, eller hur jag väljer att utforma min MySpace-sida. Kulturen är alltså en form av överenskommelse kring dessa regler och objekt och vad meningen med dem är.

Och, vad betyder det för min webbnärvaro?

Webbplatsen bör på något sätt interagera med och bekräfta dessa normer och gemensamma ramar för att öka igenkänning, gemenskap och utbyte mellan användarna. Det enklaste sättet att visa på hur man kan jobba med dessa insikter är att använda oss av riktiga exempel.

Flickrs kultur handlar om fotografi.

Flickr vs. Bilddagboken

Både Flickr och Bilddagboken interagerar med sina användare på olika sätt och båda gör det bra. Flickr är i första hand är en community för fotografer och bildintresserade. Fokus är på bilderna och diskussionen kring dessa. Kommentarerna pekar ofta på bildernas disposition och uttryck.

Flickrs interestingness är ett sätt att upptäcka nya bilder.

Funktionerna på webbplatsen syftar också till stödja detta, bland annat genom att göra det enkelt att upptäcka nya bilder och fotografer.

Flickr visar teknisk information om bilderna.

Man lyfter också fram detaljerad information om vilken kamera och exakt vilka inställningar som har använts (genom att publicera så kallad EXIF-data). Det innebär att man kan sortera och titta på bilder tagna med en specifik kamera. Allt detta tilltalar sannolikt de som har ett genuint intresse för fotografering.

Bilddagboken använder dagboken som metafor.

Om man jämför med Bilddagboken.se är det tydligt att det är just en dagbok; en plats där man kan dokumentera och snabbt uppdatera det som är viktigt för en i ens vardag. Det handlar om personliga uttryck och samvaro i en community. Det vanligaste är att man laddar upp bilder direkt via MMS, dvs från sin mobiltelefon eftersom den också är en central hub hos unga användare. Varje användares bildflöde tidsstämplas och kan nås både i ett kontinuerligt flöde eller via en kalender.

Tidsstämpeln är framträdande på Bilddagboken.

Detta förstärker upplevelsen av lifestream- och dagboksverktyg. Som användare handlar det sannolikt mer om intresse av andra människor (voyeurism) och å andra sidan exhibitionism än som i Flickrs fall, ett intresse för foto.

Booli vs. Hemnet

En annan intressant exempel på hur webbplatser kan interagera med olika kulturer är kring bostäder. Hemnet.se och Booli.se gör detta på lite olika sätt.

Med metadata ger Booli en starkare upplevelse för dem som inte nödvändigtvis letar bostad.

Booli väljer att fokusera på den kulturella insikten om bostadsletande som underhållning. Det är någonting man gör oberoende av om man har ett konkret behov eller inte. Var och hur man bor har större betydelse i människors liv, än att enbart vara en boplats. Man fångar upp det närmast missbrukarliknande surfandet som bostadssajter ger upphov till och upplevelsen blir starkare då vi kan ta del av den metadata som skapas utifrån den samlade mängden bostadsobjekt.

Booli tar fasta på att sökprocessen i många fall är icke-linjär, icke-rationell och driven av lust och inspiration.

Jag upplever att Hemnet betraktar samma fenomen på ett helt annat sätt. I deras tolkning är det en linjär process med en tydlig början och slut. Sökningen är det huvudsakliga sättet att använda webbplatsen och det finns egentligen inga alternativa vägar till objekten - det finns inte heller nånting kring objekten som skapar en gemenskap. Rätt eller fel, men Hemnet är ett verktyg – och man använder sig inte av det intresse och engagemang som finns hos deras besökare. Skillnaderna i det konkreta utförandet mellan dessa båda webbplatser är enorma och som användare så går det inte att ta miste på var fokus ligger.

Förståelse för användarnas kultur många gånger det som gör skillnaden på riktigt bra och OK. Att förstå och knyta ihop sin webbnärvaro så att den resonerar med användarna och kunderna är ett sätt att hitta sin särprägel och nisch i en mättad omvärld.

Vad kan man göra och var kan man börja?

Så frågan är, hur man kan börja tänka på det här sättet och finns det saker som man kan göra för att komma igång. Ja, här är några punkter som kan vara vägledande.

  • Hur ser det fundamentala behovet ut och vilka andra tjänster angriper detta?
  • Betrakta aktörer/tjänster/funktioner i ekosystemet och fundera på hur man kan bidra till att skapa en helhet för användarnas fundamentala behov?
  • Vad gör användarna då de inte är på er webbplats eller på något annat sätt kommer i kontakt med er webbnärvaro?
  • Hur ser deras sociala kontext ut – vad är viktigt för dem och för deras vänner?
  • Vad diskuterar man – vilken ton och känsla råder i kontakterna med varandra? Är det hjälpsamt och trevligt, eller korthugget och självcentrerat?
  • Vilka normer och regler för interaktion råder och är vi ”nöjda” med dessa?
  • Slutligen – hur detta kan omsättas i konkreta åtgärder; i tonalitet, uttryck, funktioner och innehåll?