Vad tycker du om vårt förslag till nya Riksdagen.se?

Under hösten deltog vi i en spännande offentlig upphandling för att få göra Riksdagens nya webbplats, alltså en ny version av riksdagen.se.

I upphandlingen var det obligatoriskt att ge ett förslag på idé, navigationslösning, informationsstruktur, design, interaktionsdesign, teknikval, form samt ett utkast på en ny förstasida. Ja, allt detta redan i upphandlingen utan att få en spänn i ersättning. Men, vad gör man inte för moder Svea tänkte vi och kastade oss in i ett research- och idearbete som mynnade ut i ett förslag som vi själva är mycket nöjda med.

Vi har valt att ta fasta på de starka strömningar av öppenhet som präglar åtminstone debatten om myndigheters digitala kommunikation och webbplatser, och vi har sneglat på flera internationella initiativ som data.gov och även på svenska opengov.se — allt detta ligger ju i linje med våra egna värderingar och synsätt på hur öppenhet och deltagande möjliggörs med ny teknologi i kombination med nya värderingar.

Här följer ett litet utdrag ur vårt förslag.


Vårt förslag är indelat i fyra delar:

Deltagande och demokratin

En avdelning på sajten är tillägnad dem som vill delta i demokratin.
En avdelning på sajten är tillägnad dem som vill delta i demokratin.

Uppmana till och stöd deltagande

Riksdagens uppgift att främja demokratin ska tas på största allvar. Avståndet från medborgarna till politiken och politikerna ökar, och Riksdagen.se har en unik möjlighet att överbrygga denna klyfta. Det handlar dels om att göra det enkelt för medborgarna att ta del av det Riksdagen gör i form av lättillgängliga dokument, videosändningar från debatter och att underlätta fysiska och virtuella besök i kammaren. Dels om att assistera medborgarna att faktiskt påverka Riksdagens arbete. Det ska exempelvis finnas tydliga instruktioner för hur man som medborgare på bästa sätt kan påverka ledamöterna, med mera.

Riksdagen ska finnas där medborgarna finns.
Riksdagen ska finnas där medborgarna finns.

Distribution och webbnärvaro

De flesta människor ägnar mer tid åt att besöka andra webbplatser än Riksdagen.se1. Detta måste Riksdagen ta hänsyn till när webbnärvaron utformas. Innehållet måste kunna distribueras till de webbplatser där medborgarna finns. Dagens RSS-flöden är ett steg på vägen. Att man kan följa Riksdagens beslut och debatter via sajter som Twitter, Facebook, Flickr och YouTube är en naturlig förlängning av detta. Riksdagen.se måste dessutom göra allt sitt innehåll väl synligt i sökmotorerna.

En möjliggörare av debatt – på andra platser

En viktig del av en demokrati är en levande debatt. Riksdagen.se ska enligt Daytonas förslag däremot inte vara en plats för diskussion eller en plats där extern diskussion aggregeras. Webbplatsen skulle lätt ”tas över” av starka särintressen, vilket skulle göra att Riksdagens opartiska ställning skulle kunna ifrågasättas. I vårt förslag är istället webbplatsen en möjliggörare av demokratiska samtal på andra platser. Samtliga dokument ska ha permanenta, inlänkningsvänliga och delningsbara länkar och andra aktörer kan med hjälp av API:erna (se kapitlet om öppenheten nedan) på Riksdagen.se bygga egna tjänster baserat på materialet. Videor från Riksdagen.se ska också kunna bäddas in på andra webbplatser.

Förutom att vara positivt ur ett demokratiskt perspektiv får det den indirekta följden att det drivs mer trafik till Riksdagen.se2.

Sveriges öppnaste myndighetswebbplats

Det pågår en allt mer omfattande diskussion om hur myndigheter kan utnyttja nätet. President Obama har påbörjat ett massivt öppenhetsprojekt inom den amerikanska administrationen, vilket gör att myndigheterna i USA nu är framstående på området. Denna diskussion börjar också ta fart i Sverige. Med vår långa tradition av offentlighet är det svårt att hitta skäl till att Sverige inte ska vara ledande i detta globala skifte mot mer delaktiga medborgare.

I Daytonas förslag ska Riksdagen.se visa vägen för övriga svenska (och även utländska) myndigheter när det gäller öppenhet.

Utvecklare ges tillgång till dokumentation över API:et. Under Riksdagen Labs för RDF en dialog med medborgarna kring hur Riksdagen.se ska vidareutvecklas.
Utvecklare ges tillgång till dokumentation över API:et. Under Riksdagen Labs för RDF en dialog med medborgarna kring hur Riksdagen.se ska vidareutvecklas.
  • All information bör tydligt läggas under en öppen rättighetslicens, som t ex Creative Commons. Eftersom medborgarna har finansierat framtagandet av informationen, bör medborgarna också fritt kunna nyttja den.
  • Alla dokument och all annan data ska tillgängliggöras via API:er, så att allmänheten, företag och andra myndigheter kan bygga tjänster som baseras på Riksdagens information.
  • Det pågår ett skifte från en webb av sidor till en webb av data3. Detta öppnar upp nya möjligheter för att skapa nya typer av intelligenta tjänster som använder data från olika webbplatser. Allting på Riksdagen.se ska märkas upp med RDF (Resource Description Framework) och Microformats för att leda vägen mot den semantiska webben.
  • Mycket information ligger idag ”dold” bakom en sökning — man måste alltså ”veta” vad man letar efter för att kunna ta del av den. Genom att öka den kontextuella länkningen på Riksdagen.se mellan olika dokument, ledamöter och organisatoriska instanser kommer dokumenten bli betydligt mer tillgängliga för besökarna – med den positiva sidoeffekten att de även blir tillgängliga i sökmotorer utanför webbplatsen, som t ex Google. Riksdagen.se blir på detta sätt en mer relevant informationskälla i internets ekosystem.

Informationsstruktur, sökfunktion och sökmotoroptimering

Riksdagen.se är en extremt stor webbplats. Att göra det enkelt för besökarna att hitta det de letar efter är därför av yttersta vikt. På startsidan lägger vi därför tydliga ingångar för de vanligaste typerna av användare. Vi föreslår också en struktur som tillåter både navigering av det traditionella hierarkiska slaget och mer kontextuellt relevant navigering, som till exempel via korslänkande ”etiketter”. Dessutom är en förbättrad sökfunktion avgörande för användarupplevelsen.

Antalet alternativ i navigeringen är kraftigt reducerat.
Antalet alternativ i navigeringen är kraftigt reducerat.

Navigering

I vårt förslag har vi kraftigt minskat antalet alternativ i toppnavigeringen. Vi har valt att samla all informationen om Riksdagen och hur den fungerar under en flik, och använda de andra ingångarna till det Riksdagens olika instanser faktiskt gör och information som besökarna letar efter.

Startsidans målgrupps- och effektanpassade ingångar.
Startsidans målgrupps- och effektanpassade ingångar.

Målgruppsanpassade ingångar

Riksdagens egen tillgänglighetsutvärdering4 visar att de olika målgrupperna (allmänhet, journalister, lärare och studenter) besöker webbplatsen av olika skäl och har helt olika informationsbehov. Detta avspeglar vi på startsidan, där det finns tydliga ingångar dels baserat på målgrupp, dels baserat på vad man som besökare faktiskt kan göra på webbplatsen.

En förhandsvy över sökresultatet visas medan besökaren skriver i sökfältet.
En förhandsvy över sökresultatet visas medan besökaren skriver i sökfältet.

Sökfunktion

I tillgänglighetsutvärderingen konstaterades det att dagens sökfunktion är bristfällig. Med tanke på hur viktig sökfunktionen är på en webbplats som Riksdagen.se så finns det därför i vårt förslag en kraftigt förbättrad sökfunktion som söker i alla webbplatsens dokument och sidor. Sökfunktionen får också en mer central placering på webbplatsen.

Sökresultaten kan filtreras och sorteras på datum, ämne, typ av dokument och andra relevanta parametrar. Indelningen efter typ av dokument eller sida ger en god överblick.

Medan användaren skriver i sökfältet visas sökträffar indelade efter dokumenttyp löpande.

Alla webbplatsens ämnen är lättåtkomliga via ett ämnesregister.
Alla webbplatsens ämnen är lättåtkomliga via ett ämnesregister.

Korslänkande etiketter

I Daytonas förslag är alla dokument, händelser och liknande uppmärkta med betydligt mer metadata än idag för att möjliggöra korslänkning.

Alla dokument tillhör ett ”Ämne”. Är man då intresserad av exempelvis djurskydd så finns alla dokument som berör detta ämne samlade på sidan för ämnet djurskydd. Ämnena är samlade under ett index A-Ö.

Alla dokument tillhör också ett ”Ärende”. På sidan för ett ärende kan man se en tidslinje över alla dokument som tillhör ärendet, från förslag till beslut. Detta var en av de mest efterfrågade funktionerna i tillgänglighetsutvärderingen.

Korslänkar av denna typ är också något som belönas av Google och andra sökmotorer i form av högre ranking. Riksdagen.se kommer därför, och med hjälp av den tekniska implementationen, att ranka högt på både ämnesorden och ärendenamnen.

Interaktiva element och Riksdagen Play

För många är det officiella språk som används i dokumenten på Riksdagen.se svårgenomträngligt och det kan i värsta fall utgöra en tröskel till att bli en mer engagerad medborgare.

Videoinnehållet och annat interaktivt material lyfts fram.
Videoinnehållet och annat interaktivt material lyfts fram.

Webbplatsen är idag till mycket stor del textbaserad. Detta ska vi komplettera med mer visuellt material. Ett sådant exempel kan vara ett interaktivt diagram över hur ledamöterna röstar, deras närvaro i kammaren, deras förmögenheter, valdistrikt och inkomster. Journalister och medborgare kan då t ex ta fram hur rösterna i en viss fråga fördelar sig baserat på ledamöternas förmögenhet, geografiska härkomst, ålder med mera.

I vårt förslag tillgängliggörs också videomaterialet från kammaren på ett mer användarvänligt sätt än idag (jfr SVT Play). Det ska gå att få en överblick över de mest sedda klippen och de senaste klippen. En ”tablå” med kommande webbsändningar ska självklart också finnas, och klippen ska kunna bäddas in på bloggar och mediasajter.

Skiss på startsida

Vårt förslag för en ny Riksdagen.se

Fotnoter

1 Jakob Nielsens lag för användarupplevelsen på Internet

2 Enligt färska uppgifter från Hitwise driver sociala medier mer trafik till amerikanska myndighetswebbplatser än vad traditionella medier gör.

3 Exempel på dylika tjänster i andra länder är danska Folkets Ting och isländska Skuggathing. Att dessa har uppstått utan att det finns API:er visar att behovet är stort.

4 ”Utvärdering av Riksdagens webbplats, Rapport version 1.0”, 2009-01-23


Om du orkat läsa ända hit är du såklart mycket välkommen att ge feedback! Alla åsikter och kommentarer mottages tacksamt.

Vår förhoppning är att idéerna som präglar det här förslaget kanske kan inspirera andra som jobbar med myndigheter, offentliga institutioner och kommunikationsfrågor. Sprid det gärna!

Hur det gick för oss i upphandlingen (som vi genomförde tillsammans med våra vänner på Isotop)? Nej, vi fick tyvärr inte uppdraget. Det blir Know IT som bygger nya riksdagen.se. Så kan det gå. Vi håller tummarna för att även dom vill satsa på öppenhet och deltagande!

PS. Och missa inte Joakim Jardenbergs artikel Det slutna Myndighetssverige i Fokus där han gör rent hus med svenska myndigheters bristande digitala öppenhet.