Läs mer om...
Relaterade inlägg
- Hur bygger man en optimal digital närvaro?
- I hängmattan med Barbie
- More blir med ny webb, ny film och nytt bildmanér
- Filippa K i ny kostym
- Schulman vs. Acne
- Svenska podradiopriset 2008 i siffror
- Några tankar kring webbstrategi
- Mer politik på webben
- Nyårslöften 2008
- TV-kriget på webben
- En tolkning av modeordet “transparens”
- Vad ska du egentligen med en hemsida till?
- Så optimerade vi Daytona.se för sökmotorerna
- Om inte Muhammed kommer till berget
- Internetreklam är mer än banners och kampanjsajter
- Valkampanj 2.0
Våra senaste bokmärken
Why UX is really Marketing
Joshua Porter jämför "User Experience" med marknadsföring: båda diciplinerna handlar om att känna "användarna".
Designing Bing With Heart and Science
När Microsoft designade Bing testade de olika blå nyanser som länkfärg. Den nuvarande nyansen genererar 80-100 miljoner dollar mer per år jämfört med den tidigare blå nyansen.
Vad gör vi på Facebook, egentligen?
Per Robert Öhlin om vad människor egentligen pratar om på Facebook. Det är sällan om varumärken.
The Internet of Things
IBM har tagit fram en bra film om the Internet of things.
GM's Awesome Augmented Reality Windshield
GM har tagit fram en prototyp där augmented reality (projicerad på vindrutan) hjälper bilföraren.
20 oktober 2009
Vad tycker du om vårt förslag till nya Riksdagen.se?
Under hösten deltog vi i en spännande offentlig upphandling för att få göra Riksdagens nya webbplats, alltså en ny version av riksdagen.se.
I upphandlingen var det obligatoriskt att ge ett förslag på idé, navigationslösning, informationsstruktur, design, interaktionsdesign, teknikval, form samt ett utkast på en ny förstasida. Ja, allt detta redan i upphandlingen utan att få en spänn i ersättning. Men, vad gör man inte för moder Svea tänkte vi och kastade oss in i ett research- och idearbete som mynnade ut i ett förslag som vi själva är mycket nöjda med.
Vi har valt att ta fasta på de starka strömningar av öppenhet som präglar åtminstone debatten om myndigheters digitala kommunikation och webbplatser, och vi har sneglat på flera internationella initiativ som data.gov och även på svenska opengov.se — allt detta ligger ju i linje med våra egna värderingar och synsätt på hur öppenhet och deltagande möjliggörs med ny teknologi i kombination med nya värderingar.
Här följer ett litet utdrag ur vårt förslag.
Vårt förslag är indelat i fyra delar:
- Deltagande och demokratin
- Sveriges öppnaste myndighetswebbplats
- Informationsstruktur, sökfunktion och sökmotoroptimering
- Interaktiva element och Riksdagen Play
Deltagande och demokratin
Uppmana till och stöd deltagande
Riksdagens uppgift att främja demokratin ska tas på största allvar. Avståndet från medborgarna till politiken och politikerna ökar, och Riksdagen.se har en unik möjlighet att överbrygga denna klyfta. Det handlar dels om att göra det enkelt för medborgarna att ta del av det Riksdagen gör i form av lättillgängliga dokument, videosändningar från debatter och att underlätta fysiska och virtuella besök i kammaren. Dels om att assistera medborgarna att faktiskt påverka Riksdagens arbete. Det ska exempelvis finnas tydliga instruktioner för hur man som medborgare på bästa sätt kan påverka ledamöterna, med mera.
Distribution och webbnärvaro
De flesta människor ägnar mer tid åt att besöka andra webbplatser än Riksdagen.se1. Detta måste Riksdagen ta hänsyn till när webbnärvaron utformas. Innehållet måste kunna distribueras till de webbplatser där medborgarna finns. Dagens RSS-flöden är ett steg på vägen. Att man kan följa Riksdagens beslut och debatter via sajter som Twitter, Facebook, Flickr och YouTube är en naturlig förlängning av detta. Riksdagen.se måste dessutom göra allt sitt innehåll väl synligt i sökmotorerna.
En möjliggörare av debatt – på andra platser
En viktig del av en demokrati är en levande debatt. Riksdagen.se ska enligt Daytonas förslag däremot inte vara en plats för diskussion eller en plats där extern diskussion aggregeras. Webbplatsen skulle lätt “tas över” av starka särintressen, vilket skulle göra att Riksdagens opartiska ställning skulle kunna ifrågasättas. I vårt förslag är istället webbplatsen en möjliggörare av demokratiska samtal på andra platser. Samtliga dokument ska ha permanenta, inlänkningsvänliga och delningsbara länkar och andra aktörer kan med hjälp av API:erna (se kapitlet om öppenheten nedan) på Riksdagen.se bygga egna tjänster baserat på materialet. Videor från Riksdagen.se ska också kunna bäddas in på andra webbplatser.
Förutom att vara positivt ur ett demokratiskt perspektiv får det den indirekta följden att det drivs mer trafik till Riksdagen.se2.
Sveriges öppnaste myndighetswebbplats
Det pågår en allt mer omfattande diskussion om hur myndigheter kan utnyttja nätet. President Obama har påbörjat ett massivt öppenhetsprojekt inom den amerikanska administrationen, vilket gör att myndigheterna i USA nu är framstående på området. Denna diskussion börjar också ta fart i Sverige. Med vår långa tradition av offentlighet är det svårt att hitta skäl till att Sverige inte ska vara ledande i detta globala skifte mot mer delaktiga medborgare.
I Daytonas förslag ska Riksdagen.se visa vägen för övriga svenska (och även utländska) myndigheter när det gäller öppenhet.
- All information bör tydligt läggas under en öppen rättighetslicens, som t ex Creative Commons. Eftersom medborgarna har finansierat framtagandet av informationen, bör medborgarna också fritt kunna nyttja den.
- Alla dokument och all annan data ska tillgängliggöras via API:er, så att allmänheten, företag och andra myndigheter kan bygga tjänster som baseras på Riksdagens information.
- Det pågår ett skifte från en webb av sidor till en webb av data3. Detta öppnar upp nya möjligheter för att skapa nya typer av intelligenta tjänster som använder data från olika webbplatser. Allting på Riksdagen.se ska märkas upp med RDF (Resource Description Framework) och Microformats för att leda vägen mot den semantiska webben.
- Mycket information ligger idag “dold” bakom en sökning — man måste alltså “veta” vad man letar efter för att kunna ta del av den. Genom att öka den kontextuella länkningen på Riksdagen.se mellan olika dokument, ledamöter och organisatoriska instanser kommer dokumenten bli betydligt mer tillgängliga för besökarna – med den positiva sidoeffekten att de även blir tillgängliga i sökmotorer utanför webbplatsen, som t ex Google. Riksdagen.se blir på detta sätt en mer relevant informationskälla i internets ekosystem.
Informationsstruktur, sökfunktion och sökmotoroptimering
Riksdagen.se är en extremt stor webbplats. Att göra det enkelt för besökarna att hitta det de letar efter är därför av yttersta vikt. På startsidan lägger vi därför tydliga ingångar för de vanligaste typerna av användare. Vi föreslår också en struktur som tillåter både navigering av det traditionella hierarkiska slaget och mer kontextuellt relevant navigering, som till exempel via korslänkande “etiketter”. Dessutom är en förbättrad sökfunktion avgörande för användarupplevelsen.
Navigering
I vårt förslag har vi kraftigt minskat antalet alternativ i toppnavigeringen. Vi har valt att samla all informationen om Riksdagen och hur den fungerar under en flik, och använda de andra ingångarna till det Riksdagens olika instanser faktiskt gör och information som besökarna letar efter.
Målgruppsanpassade ingångar
Riksdagens egen tillgänglighetsutvärdering visar att de olika målgrupperna (allmänhet, journalister, lärare och studenter) besöker webbplatsen av olika skäl och har helt olika informationsbehov. Detta avspeglar vi på startsidan, där det finns tydliga ingångar dels baserat på målgrupp, dels baserat på vad man som besökare faktiskt kan göra på webbplatsen.
Sökfunktion
I tillgänglighetsutvärderingen konstaterades det att dagens sökfunktion är bristfällig. Med tanke på hur viktig sökfunktionen är på en webbplats som Riksdagen.se så finns det därför i vårt förslag en kraftigt förbättrad sökfunktion som söker i alla webbplatsens dokument och sidor. Sökfunktionen får också en mer central placering på webbplatsen.
Sökresultaten kan filtreras och sorteras på datum, ämne, typ av dokument och andra relevanta parametrar. Indelningen efter typ av dokument eller sida ger en god överblick.
Medan användaren skriver i sökfältet visas sökträffar indelade efter dokumenttyp löpande.
Korslänkande etiketter
I Daytonas förslag är alla dokument, händelser och liknande uppmärkta med betydligt mer metadata än idag för att möjliggöra korslänkning.
Alla dokument tillhör ett “Ämne”. Är man då intresserad av exempelvis djurskydd så finns alla dokument som berör detta ämne samlade på sidan för ämnet djurskydd. Ämnena är samlade under ett index A-Ö.
Alla dokument tillhör också ett “Ärende”. På sidan för ett ärende kan man se en tidslinje över alla dokument som tillhör ärendet, från förslag till beslut. Detta var en av de mest efterfrågade funktionerna i tillgänglighetsutvärderingen.
Korslänkar av denna typ är också något som belönas av Google och andra sökmotorer i form av högre ranking. Riksdagen.se kommer därför, och med hjälp av den tekniska implementationen, att ranka högt på både ämnesorden och ärendenamnen.
Interaktiva element och Riksdagen Play
För många är det officiella språk som används i dokumenten på Riksdagen.se svårgenomträngligt och det kan i värsta fall utgöra en tröskel till att bli en mer engagerad medborgare.
Webbplatsen är idag till mycket stor del textbaserad. Detta ska vi komplettera med mer visuellt material. Ett sådant exempel kan vara ett interaktivt diagram över hur ledamöterna röstar, deras närvaro i kammaren, deras förmögenheter, valdistrikt och inkomster. Journalister och medborgare kan då t ex ta fram hur rösterna i en viss fråga fördelar sig baserat på ledamöternas förmögenhet, geografiska härkomst, ålder med mera.
I vårt förslag tillgängliggörs också videomaterialet från kammaren på ett mer användarvänligt sätt än idag (jfr SVT Play). Det ska gå att få en överblick över de mest sedda klippen och de senaste klippen. En “tablå” med kommande webbsändningar ska självklart också finnas, och klippen ska kunna bäddas in på bloggar och mediasajter.
Skiss på startsida
Fotnoter
1 Jakob Nielsens lag för användarupplevelsen på Internet
2 Enligt färska uppgifter från Hitwise driver sociala medier mer trafik till amerikanska myndighetswebbplatser än vad traditionella medier gör.
3 Exempel på dylika tjänster i andra länder är danska Folkets Ting och isländska Skuggathing. Att dessa har uppstått utan att det finns API:er visar att behovet är stort.
4 “Utvärdering av Riksdagens webbplats, Rapport version 1.0”, 2009-01-23
Om du orkat läsa ända hit är du såklart mycket välkommen att ge feedback! Alla åsikter och kommentarer mottages tacksamt.
Vår förhoppning är att idéerna som präglar det här förslaget kanske kan inspirera andra som jobbar med myndigheter, offentliga institutioner och kommunikationsfrågor. Sprid det gärna!
Hur det gick för oss i upphandlingen (som vi genomförde tillsammans med våra vänner på Isotop)? Nej, vi fick tyvärr inte uppdraget. Det blir Know IT som bygger nya riksdagen.se. Så kan det gå. Vi håller tummarna för att även dom vill satsa på öppenhet och deltagande!
PS. Och missa inte Joakim Jardenbergs artikel Det slutna Myndighetssverige i Fokus där han gör rent hus med svenska myndigheters bristande digitala öppenhet.
den 20 oktober 2009
Hade missat. Ni gör en transparent "Whatsnext.se Thomas upphandlingsbidraget till Sydsvenskan.se redesign". Bra det, bättre än att skisserna blir liggande på ngn lokal mapp.
Kommer säkert ge en eller flera affärer i det långa loppet. I det korta får ni flirta med KnowIT. Design är inte deras starkaste sida, enligt MKSE.com kommentatörer.
den 20 oktober 2009
Kul att få se och läsa om ert förslag. I öppenhetens namn hade det varit kul att se och läsa tänket bakom det vinnande förslaget från KnowIT, det är ju ändå vi skattebetalare som betalar ;)
Ni som har inblick i processen, när kan vi förväntas få se en ny riksdagen.se?
den 20 oktober 2009
Först och främst. Stoooort cred för att ni ger ut det här och bjuder in oss i processen!
Hade gärna vetat vad Riksdagen motiverade förlusten med. Men…
Självklart förstår jag att det ligger en hel del tänk bakom Creative Commons, API’er, semantiska webben och distribuerad kommunikation. Och ovanpå det ligger en snygg, ren och enkel form. Det känns som om ni har fokuserat på att förpacka Riksdagen med hjälp av god informationsarkitektur, usability, grymmast tekniskt kunnande och ren och tydlig design. Men någonstans på vägen glömdes idé bort och det blev helt enkelt för smart.
Jag känner inget!?
Låtsas att jag nu sitter på Riksdagen och upphandlar ny webbnärvaro. Vad ska tala till er fördel i en kamp mot IT företag som har en hel blombukett…nej rabatt…med statliga organisationer och företag på sin kundlista. KnowIT och de andra har ju helt säkert, precis som ni “sneglat på flera internationella initiativ” och jag (som leker kund) kan helt enkelt inte se skillnaden på ert och era konkurrenters inlämnade material. Då faller enkelheten på sitt eget enkla grepp.
Jag tror ni blev inbjuda till den här upphandlingen för att man sökte något nytt, ungt och fräscht. Och då tror jag man måste överträffa förväntningarna på fler områden än vad ni gjort och ta ut svängarna även ur ett emotionellt och innovativt perspektiv.
- Jag saknar visualiseringar av mobilappar
- Jag saknar tydliga exempel på hur framsidan förvandlas till realtidswebb när det är debatter i kammaren, öppna utfrågningar eller presskonferenser
Jag tycker ni borde gjort mood på hur de här sändningarna går till.
Jag saknar vision, problemställning, mål, vision och syfte
Jag saknar en hel alternativ webb som heter typ riksdagen.tv som är totalt optimerad för att följa riksdagens arbete
Jag saknar öppna timmar där man kan livechatta med personal från Riksdagen
Jag saknar tydliga personas som motiverar innehåll, struktur och design
Jag saknar mer utförlig typografi
Jag tycker också Riksdagens eget profilprogram är bristfälligt och man kanske borde kommit med ett sådant förslag också. Ikoner och färger lämnar inte mycket till övers.
Jag saknar säkert mer. Men nu måste jag titta på TV.
ps. Blev ju hemskt kritiskt det här. Men ni uppmanade till det och jag kände att jag måste nog tycka till den här gången. Hoppas det ger bränsle inför nästa GIG!
den 21 oktober 2009
Hej Johan (Ronnestam),
Tack för din feedback! Den dagen du sitter som upphandlare för Riksdagens webbnärvaro – Gud förbjude - är jag övertygad om att du kommer att utdela pitcharvode till deltagande byråer – och då skulle även vi kunna lägga ännu mer tid på ett ännu större och ännu mer genomarbetat förslag med ännu fler skisser. Vi kanske skulle gett ÄNNU mer redan i pitchen? Det tål att tänkas på.
Att du inte känner något när du läser förslaget och tittar på skissen är inte bra, men det här är å andra sidan ett förslag på riksdagen.se, inte någon reklamkampanj för några sköna grunkor. Vi har prioriterat objektivitet och saklighet i uttrycket.
den 21 oktober 2009
@Johan: någon gång under 2010.
@Ronnestam: Jag var del av teamet som tog fram vårt förslag. Det är enkelt att hitta på funktioner. Man kan exempelvis komma på säkert 10 idéer bara medan man skriver en kommentar i en blogg.
Det är inte där utmaningen ligger.
Utmaningen ligger att välja, och att välja bort. Vi hade under arbetets gång i princip samtliga idéer du föreslår, och tio gånger fler, uppe på bordet. Men vi stekte de allra flesta eftersom de varken stödde "affärsmålen" eller användarnas mål. När det gäller just användarnas mål (och de personor du saknar) så har vi utgått från den grundliga målgruppsanalys som är del av den tillgänglighetsutvärdering som vi hänvisar till i texten ovan. Att stödja änvändarnas mål och affärsmålen såg vi som överordnat ny häftig funktionalitet. (I det här fallet ;)
Det där att du saknar visionen är desto allvarligare. Men jag håller inte med. Att genom tillgänglighet och öppenhet föra politiken närmare medborgarna ser åtminstone jag som en tydlig och kraftfull vision. Kanske den enda möjliga för Riksdagen.se. Vi kanske skulle ha varit tydligare med detta?
den 21 oktober 2009
I hear u.
2 frågor då:
1. (fanns med ovan) Varför vann ni inte enligt Riksdagen
2. Varför vann ni inte enligt er själva.
ps. Jag ägnade typ 1 timme åt att försöka sätta fingret på varför ni inte vann med en på det stora hela bra genomförd pitch. Så det var inte så slarvigt som det kanske framstod.
den 21 oktober 2009
Johan, tolka inte mitt svar för hårt. Dina kommentarer är extremt uppskattade.
1. Exakt hur Riksdagen har resonerat är svårt att veta, då det i offentliga upphandlingar bara ges poäng. Varför vår poäng var lägre än andras poäng vet vi inte, men vi tror oss finna en del ledtrådar i upphandlingsunderlaget.
2. Vår egen tolkning av utfallet är att vi svarat (tvärtemot vad du menar ;) alldeles för visionärt och framåtblickande på en extremt reaktiv brief. I den talades det om saker som att "åtgärda X st utredda brister i användbarhet" och "uppgradering från EPiServer 4 till 5", och väldigt lite om vision. Men det är som sagt bara spekulationer. Och kanske önsketänkande. ;)
den 21 oktober 2009
Ah stort tack!
(one of ‘those’) alltså ;)
den 21 oktober 2009
Varför KnowIT vann och inte ni är väl ganska uppenbart. http://www.mkse.com/2009/10/15/vilka-vann-riksdagen-pa-ep…
Det finns en trygghet i att jobba med aktörer som visat att de historisk kunnat hantera liknande ansvar. Ni, med 21 mkr omsättning och 20 anställda kanske inte levde upp till den bilden.
KnowIT hade förvaltnings- och testorganisationen, ledningscerten, offshore erbjudanden och ISO-cert att peka på. För att inte tala om liknande referenser. Om det var enbart lösningsförslaget som föll Hanna Bergander, Birgitta Elgemyr, Karin Hedmanoch Anna Olderius på läppen undrar jag. Men det är ju offentliga handlingar, så det är bara att läsa.
I nästan alla andra fall är den vanligaste anledningen till val av leverantör vid offentliga upphandlingar priset. I detta fall var Nansen, Antrop, Sogeti, ContructIT, QD, Inexor, och Creuna billigare än ni. Tänk på det nästa gång.
den 21 oktober 2009
@mkse martin
Alltså anamma strategin: In med foten i dörren oavsett hur blå den blir. Och sen fakturera ;)
den 21 oktober 2009
Alla andra verkar ha skrivit en ganska lång kommentar så nu ska ni få en kort och konsis: SNYGGT!!!!!! :)
// Kalle
den 22 oktober 2009
@Johan Ronnestam Tyvärr en inte helt ovanlig strategi. Men, det känner du ju till, det är inget nytt. Tyvärr bara något som idag återfinns hos BÅDE större, mindre, nya och gamla implementationspartners.
Strategin att bryta ut vissa strategiska kompetenser från IT/webb-bolaget (DropIT, Avantime m fl) framstår allt klarare destå närmare vi kommer 2010.
den 29 oktober 2009
Tack Daytona för att ni lagt upp det här materialet! Mycket intressant att läsa!
Jag blev väldigt besviken av Rasmus punkt 2 – uppgradering till EpiServer 5 osv. Jag förstår inte varför svenska offentliga institutioner låser in sig i EpiServer – svindyr licenskostnad och ett backend som skrämmer slag på alla som inte läst computer science på högskolan. Någon som vet något om detta?
den 27 november 2009
Intressant läsning! Undrar precis som Karl ovan varför man gör så.
den 08 december 2009
Intressant läsning. Nu har jag ju inte läst underlaget för upphandlingen, men generellt kan man säga att hela systemet för offentliga upphandlingar gör att pris blri åtmininstone 50% av bedömningskriterierna. Det går i princip inte att formulera bort. Sedan bedöms allt utifrån någon sorts scorecard. Någonsstans hörde jag att 7/10 reklambyråer faller bort i offentliga upphandlingar pga formalia. DVS missar du på något skall-krav så får uppdragsgivaren inte ta hänsyn till ditt förslag. Många skallkrav rör andra förhållanden; storlek, erfarenhet, finansiell stabilitet etc. Så det är ofta inte mer än 30% av poängen som påverkas av nivån på det man levererat. Offentliga upphandlingar är en konst.
@Ronnestam man tjänar alltså inget på att föreslå sådant som inte efterfrågas, för det finns inte med på scorekortet.
@Daytona Nästa gång sätter ni den!