Vad säger experterna om iPad?

Vi bad några experter uttala sig om resultatet i undersökningen.

• Katarina Graffman om relationen till iPad
• Mikael Gordh om iPad i bilen
• Cecilia Beck-Friis om video på iPad
• Carl Bjurling om banktjänster på iPad
• Joakim Jardenberg om plattformsanpassning
• Paulina Modlitba Söderlund om iPad och barn
• Andie Nordgren om spel på iPad
• Andreas Leijon om tidskrifter på iPad

Katarina Graffman – om relationen till iPad [länk]

Hälften av undersökningens deltagare har angett att de har en iPad i hushållet som alla delar på, och nästan lika många samlas kring en iPad och använder den tillsammans. Hur skiljer sig vår relation till iPad från vår relation till mobiltelefon och dator? Vad är det som avgör hur en viss teknik används?

– Ett intressant fenomen som vi tydligt kunnat se är just det att iPaden fungerar som en mer tillgänglig enhet, dvs den används på ett annorlunda sätt än mobiltelefoner och datorer som upplevs som mer personliga. iPaden används av alla i familjen, eller av vänner som kommer på besök. Barnen samlas kring iPaden och spelar ett spel tillsammans, eller kanske snarare tittar på när någon spelar. Föräldrarna bläddrar efter recept eller läser tidningen tillsammans i köket. Syskonen tittar på film i baksätet på bilen.

All medieteknologi är ju social i sin manifestation – den hjälper oss att vara mer sociala – och det verkar som om iPaden är en mer social än personlig device. Vad skulle detta kunna bero på? Dels kan det finnas en ganska enkel förklaring. I de flesta familjer har alla familjens medlemmar sin egen mobiltelefon, ofta också en egen dator, men familjen har bara en iPad som då självfallet blir mer ”allas” och därför används på ett mer opersonligt sätt. Dels kan det bero på iPadens mer underhållningspräglade utformning, den uppmuntrar till annan aktivitet än vad datorn gör. På iPaden ser man på film och tv-program, man spelar spel, man bläddrar i magasin och detta är generellt betraktat aktiviteter som är mer sociala.

Många kanske tycker att all ny medieteknik som ständigt presenteras är samma sak fast i olika storlek. Men det är ju tydligt att användarna associerar olika kring de olika enheterna. För att grovt förenkla kan man säga att datorn associeras med information (datorn är för många mer relaterad till jobb/studier, sköta vardagsekonomi etc), mobilen associeras med omedelbar tillfredsställelse av informationsbegär eller underhållning i alla mellanrum i livet (på bussen, i kön, i väntrummet etc), iPaden associeras med underhållning och gemenskap.

Till toppen

Mikael Gordh – om iPad i bilen [länk]

iPad används inte bara i hemmet. I undersökningen var "bilen" det absolut vanligaste fritextsvaret på var man använder iPad, och bland de som använder den i bilen angav många att de använder den som GPS/navigator. Vilka andra typer av tjänster och applikationer tror du att vi kommer börja använda i och i anslutning till bilen? Vad finns det för för- och nackdelar med ett touchgränssnitt under körning?

– Alla branscher som sysslar med distribution av information och interaktion med densamma befinner sig i ett skede där man påverkas av att iPhone/iPad existerar.

Inom bilbranschen är den viktigaste frågeställningen hur man skall förhålla sig till den stora acceptansen av touch som interaktionsform samt de appar användarna snabbt har skapat en relation till. Oavsett hur intuitiva saker har blivit så kvarstår faktum att iPad och dess appar är baserade på grafiska användargränssnitt vilket är en utmaning i bilsammanhang då information och interaktion är sekundärt relativt den primära uppgiften att framföra en bil säkert med händerna på ratten och blicken på vägen.

Touch som interaktionsform har stor potential men då inte i form av den design vi ser i en iPad och dess appar eftersom dessa gränssnitt är skapade för en helt annan användarsituation. Det kommer med stor säkerhet komma bilanpassade gränssnitt från betydande aktörer med relevanta applikationer i bilsammanhang. Exempel på sådana är t ex Navigation, Musik, Radio, Talböcker samt betalfunktioner för tex Parkering.

Ett problem som dock återstår är hur man monterar en iPad i bil på ett snyggt och säkert sätt relativt inbyggda system i framtiden. I baksätet däremot är potentialen för en iPad mycket större med alla möjligheter och att användaren kan ägna sig åt den fullt ut.

Till toppen

Cecilia Beck-Friis – om video på iPad [länk]

55% av de svarande har angett att de tittar på video på sin iPad ”ofta” eller ”alltid”, och en av de populäraste apparna är en app som tillåter streaming av video från dator till iPad. Vad beror det här stora intresset för video på iPad på? Vad riskerar man som mediahus om man inte finns på iPad? Vilken plats tror du surfplattan kommer få i våra vardagsrum på lång sikt?

– Skärmen på en iPad passar tv-upplevelsen bra. Den ger en kvalitativ känsla – en tv-känsla – och är dessutom lätt att använda. Även mobiliteten är en viktig faktor, att kunna se sitt favoritprogram inte bara när man vill utan även var man vill. För oss är det viktigt att tillgängliggöra vårt innehåll på alla plattformar och att finnas där våra potentiella konsumenter finns. Med iPad kan vi ta vårt innehåll till en ny nivå och koppla ihop vardagsrummet med internet på ett meningsfullt sätt. Dessutom kan vi via så kallad ”social viewing” engagera och interagera med våra tittare och annonsörer ytterligare.

Det finns såklart även utmaningar i denna förändring den dagen tittare substituerar sitt traditionella tv-tittande med nya plattformar. Men den förändringen sker oavsett om man som tv-bolag driver frågan eller inte. Så det gäller att haka på och testa sig fram.

Framöver tror jag vi kommer se en fortsatt hög konsumtionstillväxt på mobila enheter som får en allt viktigare roll för oss, som tv-skärm, spelkonsol, fjärrkontroll, butik osv.

Till toppen

Carl Bjurling – om banktjänster på iPad [länk]

Många spådde att iPad bara skulle vara en underhållningsmaskin, men över hälften av de svarande använder iPad till bankärenden ”ibland”, ”ofta” eller ”alltid”. Vilka utmaningar finns i att erbjuda banktjänster på iPad? Hur tror du att användningen kommer utvecklas?

– För banker, precis som för alla andra, handlar det om att skapa nytta och relevans där våra kunder väljer att vara och agera. Den stora utmaningen för banker – och egentligen för alla företag som låter sina kunder se och använda sin egen data är att låta dem göra just det. Att utveckla verktyg och plattformar där kunden är för långt ifrån själva kärnan att kunna uträtta något kommer även fortsättningsvis vara en ytlig och narcissistisk övning. Det vi brukar kalla för PR-app. Ju närmare kärnan för användarnas ärenden och konkret – deras pengar – man är desto större möjligheter har man att koppla på budgetverktyg, PFM-tjänster och mer information, analys, sälj som faktiskt genererar användande och resultat.

Det här är, i mitt tycke den första stora utmaningen för bankerna på iPad. Den andra handlar om att förstå kundernas beteenden och att inte låsa in sig i teknologier och lösningar som skapar fördyrande administration och tungrodd organisation. En viktig frågeställning är hur vi utvecklar våra tjänster på lång sikt – samtidigt som vi möjliggör en lättrörlighet. Hur ska man förhålla sig i landskapet med nativa appar, responsiv webb och andra högst tänkbara lösningar. Alla lösningar har fördelar men frågan är hur vi enklast knyter ihop en tjänst med resten av vårt ekosystem och vad som kommer vara det bästa för oss OCH för våra användare.

En tidig spådom var att telefonapparna och läsplatteapparna skulle användas väldigt olika över dygnet. Tanken var att olika tjänster passar olika tempon, platser och tillstånd. Det är ett mönster vi troligen kommer se mer av i takt med att bankerna utvecklar fler tjänster. En del av utmaningen ligger alltså i att skapa en tillräcklig bredd av tjänster som gör att vi kan diversifiera dem mellan de olika apparna, andra mobila tjänster och i relation till de andra webbaserade tjänsterna och jobba med tydligare kundsegment.

Alla som har använt en iPad vet att det är mer än bara en underhållningsmaskin. Som undersökningen visar är trenden tydlig. En allt större del av våra bankärenden och andra nyttotjänster kommer i framtiden att göras på en surfplatta – det är vi helt övertygade om.

Till toppen

Joakim Jardenberg – om plattformsanpassning [länk]

Tre av de 20 mest populära apparna på iPad (enligt undersökningen) var då undersökningen gjordes egentligen till för iPhone (Spotify, Facebook, Wordfeud). Med andra ord: Att en app eller tjänst inte är anpassad för iPad verkar inte stoppa många av undersökningsdeltagarna från att använda den. Hur viktigt är det egentligen att göra en anpassad app för varje plattform? Hur gör man för att vara tillgänglig om man inte kan göra en app?

– Användarna drivs av behov, det är helt uppenbart. Behov av musik, behov av att vara social med vännerna och behov av en stunds vanebildande förströelse väger alla mycket tyngre än behovet av en pixelperfekt design. Men samtidigt är det dumt att chansa. Om du inte är lika stark i din leverans som de tre exemplen visar upp så kan mycket väl en schysst design vara det som gör att du vinner användarens gunst. Det är ju hela iOS som plattform ett levande bevis för. Alla appar ser bättre ut än på Android, och jag tror det gör skillnad också. Sekundärskillnad, så att säga.

Men det finns en bristningsgräns åt andra hållet också. Om det blir FÖR dåligt så får du nobben. Många webbsajter lider till exempel av det fenomenet idag. De är alldeles för optimerade för en plattform, den feta datorn, och fungerar därmed alldeles för dåligt i de mindre plattformarna. Eller inte alls, som i fallet med flash-sajter, ett uppenbart exempel på hur man kan straffa ut sig helt.

Den optimala lösningen hittar man genom att googla ”responsive webdesign”, eller ”anpassningbar webbdesign” som jag kallar det. Med hjälp av moderna tekniska lösningar och lite smartness bygger du en webbsajt som fungerar enastående väl på ALLA plattformar. Och det handlar inte bara om formen, utan också funktionen och innehållet. Du kan styra så att en länk i den feta navigeringen blir en större knapp i den som mobilen ser, du kan kontrollera innehållet och låta visa saker vara mer framträdande för den användare som är på språng jämfört med den som sitter vid skrivbordet. Och du behöver inte tänka en sekund på hur det ska fungera när det kommer en helt ny enhet på marknaden, det bara funkar.

Det är så bra och så enkelt att det nästan är magiskt.

Till toppen

Paulina Modlitba Söderlund – om iPad och barn [länk]

Bland de undersökningsdeltagare som har barn har 42% angett att de ofta eller alltid använder sin iPad till lek och spel med barn. Vad tror du det är som gör iPad så framgångsrik bland barn och föräldrar?

– Jag tror att det handlar om att iPaden är så lätt att använda. Min 11 månader gamla son har redan lärt sig att ”swipa” med fingret. Apple har fått till en så bra och intuitiv interaktionsdesign att det kommer naturligt. Dessutom möjliggör iPaden spel och lekar som är riktigt roliga att använda. Man kan dra och klicka och dutta och dubbeldutta och skaka och vrida och vända. Därtill stödjer den flera användningsområden och i princip obegränsat med appar vilket är en ren dröm för alla med barn som tröttnar på något inom två minuter. Man kan lätt byta från YouTube till ett spel till SVT Play tillbaka till YouTube. Det tar aldrig slut!

Hela 96% av de undersökningsdeltagare som är föräldrar har köpt en app eller tillägg till en app, men 7% av dem har också angett att de eller deras barn köpt något av misstag på iPad. Vilka är utmaningarna och möjligheterna med att utveckla kommersiella tjänster och applikationer på iPad för barn?

– Att barn av misstag köper något kommer nog vara svårt att undvika helt när man har en ”one-click”-lösning som Apple har. Jag brukar själv bli irriterad på att jag så ofta behöver fylla i mitt lösenord till App Store men jag kanske egentligen borde vara glad att det är så? Jag har själv som sagt en 11 månader gammal son. Med honom är problemet det motsatta: han raderar mina appar och sedan har jag svårt att komma på vilka som försvunnit.

I övrigt är mitt intryck att det lika svårt att få föräldrar att köpa appar till sina barn som till sig själva - om inte svårare. Bland exempelvis amerikanska föräldrar verkar det råda en stor fixering vid att appar ska vara utbildande på något sätt. Det finns otaliga respekterade bloggar som utvärderar och betygsätter barnappar just utifrån detta perspektiv. Här gäller det som apputvecklare att långsiktigt bygga upp ett förtroende för varumärket inom olika föräldracommunityn genom att exempelvis få bra recensioner i denna typ av bloggar och få till viral spridning föräldrar emellan. Dessutom är det viktigt att utnyttja korsmarknadsföring på olika sätt. Många spel- och apputvecklare ser till att få ut en större mängd appar (många av dem gratis) för att på så vis bygga upp en egen marknadsföringsplattform. I varje app gör man reklam för åtminstone en annan egen app. Lyckas man med detta har man kommit en lång bit på väg. Apparna måste så klart vara bra och roliga också för att funka i längden men det är ett helt kapitel för sig.

Till toppen

Andie Nordgren – om spel på iPad [länk]

Nu har iPad funnits ute i över ett år, och att spela spel är fortfarande en av de vanligaste användningarna bland de svarande, gärna tillsammans och med barn. Hur skiljer sig iPad som spelplattform jämfört med dator, spelkonsol och smartphone? Vad betyder iPad för spelmediets utveckling?

– Gränssnittet i iPad är väldigt direkt, och det får stor effekt på vilken sorts spel som fungerar bra – det betyder ökad tillgänglighet både på grund av hur det påverkar speldesign, och på grund av enkelheten i att köpa och ladda hem appar i Apples ekosystem. Det faktum att spelmotorer som Unity och Unreal nu är väletablerade som utvecklingsmiljöer på iOS gör också att spelmediet på pekskärm accelererar och utvecklas i fantastisk takt.

Den traditionella spelbranschen har varit relativt kvick med att hoppa på iPadtåget, och samtidigt har möjligheterna aldrig varit större för små spelutvecklare eller enskilda individer att uttrycka sig kreativt genom spel och tjäna pengar på det. Jag tror att iPad fungerar som pådrivare i det stora generella skifte som varit igång sedan Internets början – från konsumtionsunderhållning till att mer och mer av vår tid spenderas på upplevelser vi själva deltar i att skapa på någon nivå. Den stora skärmen (jämfört med telefoner och iPods) lämnar utrymme för mer sofistikerade sådana upplevelser, utan att tillgängliheten som kommer av pekskärm och App Store försvinner.

App Store och hur spel och appar hanteras av Apple och vad det gör för tillgängliheten för icke-nördar ska inte underskattas – skärmstorleken och hårdvaran har mindre betydelse, vilket visar sig i form av hur svårt andra produkter med liknande formfaktor har att få till samma marknad och genomslag för spel och appar som iPad.

Till toppen

Andreas Leijon – om tidskrifter på iPad [länk]

Precis som förra året anger hälften av undersökningsdeltagarna att de läser tidskrifter på sin iPad ”ofta” eller ”alltid”, medan andelen som angett att de har slutat med eller dragit ner på tryckta tidskrifter har ökat något. Sen sist har också antalet tidskrifter och magasin som har en anpassad iPad-version formligen exploderat. Hur har det här påverkat branschen; upplever ni t ex någon kannibalisering? Vilka nya krav ställs på förlagen när man gör magasin för iPad?

– På MacWorld har vi inte sett någon kannibalisering, tvärtom har den totala upplagan gått upp. Det kan förstås hänga ihop med att vi skriver om just iPad, iPhone och Mac och därmed hittat nya kunder. Jag tror att det finns just nu finns två spår att gå när man gör magasin för iPad. Det ena är att göra en enkel och billig pdf-version där innehåll står i fokus. Det andra är att tänka om magasinet och göra något som är mer tjänsteorienterat, något som ger en ett incitament till att återkomma. De flesta magasin för iPad skapar inget sådant, så där behövs ett rejält nytänk.

Vi på MacWorld var bland de första ut på iPaden och har lärt oss mycket på vägen. Bland annat att priskänsligheten ÄR högst påtaglig. För vår del sålde vi ungefär lika mycket när tidningen kostade 75 som 49 kronor. Men när den som nu ligger på runt 33 kronor per utgåva säljer vi många gånger fler. Det gäller att hitta precis rätt prisnivå och jag tror det enda är att testa sig fram.

Läsarna gillar det vi gör, ungefär var sjätte MacWorld-prenumerant är numera digital. Men det finns så rasande mycket kul att göra och att utveckla vår iPadsatsning är ett av våra största fokusområden just nu. Jag tror att begreppet digitala magasin snart är förlegat och att det som vi i dag anser vara sådana snarare är sociala och interaktiva tjänsteappar med en rasande vacker läsupplevelse.

Till toppen

Fortsätt till undersökningens slutord.